Translate

måndag 18 juni 2018

Semester...

Äntligen har semestern kommit.
Förra veckan åkte jag på en ordentlig förkylning.
Med feber,slem hosta och gult segt snor :(
Vart jätte dålig,fick 40 graders feber.
Bättre i dag,men fortfarande så så snorig.

Ska försöka hitta på något denna vecka med Simon.
Mange jobbar en vecka till,sen har han också
semester :)

Vi ska inte göra så mycket
Bara ta dagen som den kommer.
Men vi ska åka lite båt i alla fall,denna gången
far vi till Riga.

// Laila



torsdag 7 juni 2018

Orkar inte...

Den här värmen gör mig totalt SLUT :(
Jag måste sova en stund, när jag kommer från jobbet.
Tur att det bara är några dagar kvar.
Sen SEMESTER...
 
Ska bara ta de lugnt och i min egen takt.
Sen ska jag gå ner till 60% efter
att alla semestrarna är klara.
Känner att 75% är för mycket för mig.
Jag orkar inte de.
 
Ja börjar sakta men säkert prioritera MIG.
Kanske är på tiden <3
 
// Laila
 
 
 


tisdag 29 maj 2018

Adhd när inget stämmer...

Gillar inte att ha tidig semester,men nu längtar
jag efter semester.
Simon har varit så krånglig med skolan.
Han vill inte gå,han vill komma hem tidigare :(
Massa bråk på morgonen.
 Så de ska bli skön att bara få vara.

Sen sitter han bara vid datorn och skriker.
Måste få ut han när vi har semester.
Hoppas att värmen håller i sig bara.

På fredag börjar jag jobba 75% igen.
Ser inte fram i mot de,tur att det bara blir 
två veckor.
 Önskar mig en skön och mysig semester <3

// Laila



lördag 5 maj 2018

Och hur länge kommer jag orka...

Livet går ju liksom vidare.
Oavsett hur man en mår.
Känner liksom att det börjar bli lite för mycket.
Först bil olyckan,som jag fick en pisksnärt skada i nacken.

Jaha sen då,då fick man lära sig leva på nytt.
Efter några år kom utmattningen :(
Och då nåde jag botten.
Allvarligt talat.

Kämpade på efter 2 år.
Kom tillbaka till arbetet,men aldrig riktigt bra.
Och sen då.
Jo det kan visa sig att jag nu aldrig blir bra.
Att jag kanske nu har kronisk trötthetssymtom.
 
När ska de liksom sluta.
Manen är på mig och det förstår jag.
Jag är inte samma person längre.
Skalet finns kvar.
Men hon som var där innan.
Är ju liksom borta.

Frågan är ju hur ska jag orka släpa mig genom livet.
Och hur länge kommer jag orka??!

// Laila