I am...

// Laila

Livet skulle vara så mycket enklare...

Utmatningen är tillbaka och det är ett faktum :(

Vilket gör mig så ledsen,att jag inte kunnat 

stoppa den igen.

Jag känner inte av mina egna signaler här.

I går var jag till Läkaren och hon ville sjukskriva

mig helt.Men det vill inte jag,då blir jag sittandes.

Och det vill jag inte heller,så jobbar jag lite så

kommer jag ut i alla fall.

Men jag måste ta det lugnt och inte stressa.

Det är svårt när man lever ständigt i det.

Jag är stressad över att vi snart kommer få en lapp. 

Att vi blivit vräkta, för att våran minsta son för ett sådant oväsen.

Man lever hela tiden, med den här stressen.

Alla andra som dömer ut en.

Man känner sig totalt misslyckad som kvinna,

som mamma,som fru.

I bland känner jag bara, att jag vill lägga mig ner

och inte vakna mer...

Men det är ju inte heller en lösning.

Om alla bara kunde förstå,att livet inte är

det lättaste när man har barn med en NPF diagnos.

Vi älskar ju våra barn precis lika mycket som alla

andra föräldrar.Men vi behöver kämpa så mycket

mera.Vi får inget serverat på ett fatt här inte.

Här blir man i ifrågasatt om vad som helst.

Skolan som lämnar oros anmälningar, höger och vänster.

Bara för att dom inte kan, hantera situationen.

Man vänder in ut på sig själv,varenda dag.

Man går till jobbet och vill ju göra ett bra jobb.

Men när man är där,ja då tänker man hela tiden

på sitt barn.Vad gör barnet,är barnet snällt

kan barnet ta till sig skolan.

Är barnet snällt mot alla andra barn.

Tror inte att andra föräldrar tänker så.

Men vi föräldrar, som har ett barn med en NPF diagnos.

Vi tänker så hela tiden.

Vi får aldrig en lugn stund,även om vi inte 

är tillsammans med vårat barn.

Om det kom en fe till mig och fråga

vad hon kunde hjälpa mig med.

Så är det inte pengar på banken,inte

leva ett friskt liv,inte heller att få leva med min

man resten av våra liv.

Även om jag vill de.

Men min största önskan skulle vara

FÖRSTÅELSE I VÄRLDEN FÖR ADHD.

Livet skulle vara så mycket enklare.

Om det fans förståelse för denna diagnos.

// Laila

Med eller utan diagnos...

http://urplay.se/program/194534-medicin-till-jobbiga-barn-di

När föräldrar till barn utan en NPF diagnos

kommer hem  från jobbet, vill dom ta det lugnt
och sätta sig ner. 

När föräldrar till barn med en NPF
diagnos kommer hem.

DÅ sätter vi inte oss ner och tar det lugnt :) 

Då kör vi åter 100 %,villan får vi ta när barnet gott

och lagt sig.Det vill säga om dom kan de.

Detta är en film om hur det ser ut för oss.

// Laila

Jag måste börja om...

Fy fan säger jag bara!!

Den här tröttheten börjar komma tillbaka.

Och jag får inget gjort igen.

Huvudet bara maler, på vad jag behöver göra.

Men kommer inte för mig att göra något.

Och mina armar är ärriga efter min son.

Han har bitit,rivit och slagit mig.

Jag vet ju att det inte är han,det är ju adhd:n

som spökar i huvudet på honom.

Den senaste tiden blir han så arg.Nu river han biter

och viftar omkring.

Så står man i vägen så får man sig en däng.

Jag försöker hitta saker som lugnar mig.

Som får mig att må bra.

Men just nu,vill jag bara sova.

Så jag låter mig själv få göra det.

Annars blir det inge bra,det vet jag.

Jag måste börja om och göra rätt igen.

Det är så lätt, att hamna på den gamla vägen.

// Laila

Piggheten rinner ur...

Den här känsla gillar jag inte :(

Känner mig så trött,nästan utmattad.

Har ingen ork eller lust till något och jag vill bara sova.

Jag tycker jag har börjat smått med arbetet.

Har tagit det lugnt och inte stressat för fort fram.

Tycker att jag tagit mig tid att hinna med.

Men den senaste tiden,känner jag bara att orken

rinner ur mig.

Det har ju varit lite stressande på jobbet.

Och inte veta om man får stanna, eller börja på

en ny arbetsplats.

Vi är för många just nu och det kostar kommunen pengar.

Oavsett så är jag så trött just nu.

Skulle behöva städa undan lite inför påsken.

Men jag orkar inte :(

Och det är så frustrerande att jag inte orkar.

// Laila 

Önskar alla en trevlig Påsk...

// Laila

Superfina skor...

Har köpt mig ett par nya tennisskor :)

Lite dyra i min smak,men kunde inte låta bli.

Man blir ju bara så glad av dom och sen är det

en sorts gel i dom. 

Så man går som på moln.

Köper ju aldrig något till mig själv.

Så varför inte ett par superfina skor.

// Laila

Vad dom inte fina!! :)