Sätter sig i hjärtat....

 

Hej Världen!

Jag ler mot dig. Mot livet.

Jag gör det länge för jag tror så blint på att det alltid skall vara så här. Mamma, pappa, barn.

En samlad familj. Och jag är älskad. Så gränslös.

De gör allt för mig och lite till. Älskar mig till stjärnorna och tillbaka. Längre bort än så.

Jag snubblar mig fram i livet.

Det börjar hända saker som är utanför min kontroll. Mina föräldrars. Man säger att jag har adhd och asperger. Men man gör inte så mycket åt saken.

Så klart att det händer grejer då.

Det går inte så bra. Skolan haltar. Så mycket som händer och till slut börjar jag resignera. Ge upp. Livet är inte vad det en gång var.

Det kommer en dag då jag inte längre går dit. Till skolan.

Mamma och pappa gör allt de kan. De gör allt rätt. Fortsätter att älska mig.

Sliter för mitt bästa 💖

Och en då får mina föräldrar så mycket skit.

För att dom försöker göra de så bra som möjligt för mig.

Hur kan de komma sig,att vi lever i 2020

och inte många har en förståelse för

vad NPF egentligen är...

 

// Laila